Aim Thoughts

Aim Thoughts

Moderaterna vill få ordning på Sverige och satsar på maktskifte

I en artikel inför pågående Moderatstämma har partiledningen tagit spjärn i den politik de vill gå till val på. Kortfattat handlar det om att få ordning på Sverige. Moderaterna pekar på nya grepp för att bekämpa brottsligheten med terrorlagar, ställa om till grön tillväxt med kärnkraft i energimixen och att minska utanförskapet genom att göra det mer lönsamt att arbeta.

Normalt sett skulle det bli maktskifte då det är svårt vinna tre val i rad. Dock har det nya politiska landskapet med en splittrad borgerlighet och en förmodad nytändning med Magdalena Andersson försvårat för Moderaterna och deras allierade att få till ett skifte.

Jag gillar att alternativen nu blir allt tydligare inför valet nästa år. Det kommer krävas en hungrig opposition för att utmana en ny partiledare och statsminister för Socialdemokraterna.

Blir det en vinter med ransonering av elektricitet?

Energiminister Anders Ygeman har flaggat för att elkonsumenterna i framförallt södra Sverige får räkna med en saftigare elräkning kommande vinter. Det har jag skrivit om i tidigare nyhetsbrev och nu talar också regeringen klarspråk om att det är vad vi har att förvänta oss.

Frankrikes val av energimix, med över 70 procent kärnkraft, ser ut att bli en vinnare under energikrisen, både ur ett ekonomiskt och klimatmässigt perspektiv. Att råda bot på den politiskt skapade energikris vi har i Europa är ingen snabb och enkel historia. Det kommer kräva en ny tydlig politik som säkrar att såväl Sverige som EU som helhet har stabil fossilfri elproduktion. Någon annan väg än att öka investeringarna i kärnkraft finns inte om vi vill säkra basen i vårt energisystem då sol och vind aldrig kan vara annat än ett komplement till kärnkraft och vattenkraft. Alternativet är den situation som Tyskland befinner sig i, och Sverige riskerar hamna i, där basen istället utgörs av rysk naturgas där Putin sitter i förarsätet.

Frankrike, Finland och ett tiotal medlemsländer har krävt att kärnkraften måste finnas med i den framtida energiförsörjningen för att trygga EUs oberoende av fossilfri elektricitet. Frankrikes president Emmanuel Macron skickade i veckan ett brev till EU-kommissionen med krav på att kärnkraft klassas som hållbar i taxonomin. Nio andra EU-länder skrev under, men inte Sverige. Sveriges regering har, trots att riksdagen kräver det, inte tänkt skriva på dokumentet. Sannolikt är låsningen inom Socialdemokraterna gentemot Miljöpartiet så svår att hantera kring kärnkraften att man inte förmår samlas kring en politisk markering.

Som jag sagt tidigare talar nu en hel del för att elräkningen kommer att bli en fråga i valrörelsen. För de företag och aktörer som vill få till stånd en ny energipolitik finns nu ett tidsfönster fram till sommaren 2022 om man vill få till stånd en tydlighet från partierna inför valdagen. Här kan aktivt public affairsarbete vara avgörande för framgång.

107 EU-toppmöten senare

Angela Merkel, Tysklands avgående förbundskansler och ledare för tyska kristdemokraterna CDU, gör i dagarna sannolikt sitt sista EU-toppmöte som förbundskansler. 

Jag tycker Angela Merkel varit en fantastisk ledare på många sätt som hållit ihop EU när det varit olika kriser och svåra frågor att hantera. Under henne har Tyskland hela tiden försökt vara den som jämkar samman EU-ländernas olika viljor. Under Trumps äventyrliga presidentskap fick hon bland annat ta över epitetet ”ledaren för den fria världen” och tog den rollen med samma lugn som alltid.

Angela Merkel väntas bli rejält avtackad av övriga EU-ledare. Det som dock kommer vara en fråga som solkar ned hennes eftermäle är den snabbavveckling av kärnkraften Tyskland gjorde och hur man rusat rakt i famnen på Putin med ökade koldioxidutsläpp som följd. Det ställer nu till det för Tyskland och för Europa.

Bill Gates investerar i grön teknologi i Storbritannien

Att offentlig sektor har mycket att vinna på att samarbeta med näringslivet har vi många bevis för i Sverige. En stor del av den industriframgång Sverige har beror på att staten och näringslivet samverkat för att skapa utveckling, jobb och tillväxt som lett till ett växande välstånd.

Bill Gates har under lång tid använt sin kunskap och sina pengar från Microsoft till att driva på teknisk utveckling och ställa om till hållbart och klimatsmart samhälle. I veckan lanserades nu ett ambitiöst samarbete med Storbritannien där Gates ska stötta teknikutveckling inom tex drivmedel till flygplan, vätgas, batterier och energilagring bland annat. Det ska bli oerhört intressant att följa hur samarbetet tar form och vilka resultat det ger.

Hur ser en sådan satsning ut i Sverige och vilka aktörer kan spela en liknande roll som Bill Gates? Här finns sannolikt stort utrymme för omprövning och förnyelse av hur det svenska systemet skulle kunna bli mer träffsäkert för att driva på klimatomställningen.

Är det rimligt att tala om blåbruna?

Det hettade till under söndagens partiledardebatt när Per Bolund (MP) kallade oppositionen för blåbrun. Både högern och sverigedemokraterna är upprörda över etiketten ”blåbrun” för det egna blocket. Vem är brun, frågar de alla sig. Jimmie Åkesson (SD) röt ifrån och undrade om Bolund kallade honom för nazist.

Jag är själv skeptisk till den typen av epitet av en politisk motståndare. Och nej, jag tror inte Bolund eller andra menar att Åkesson är nazist. Samtidigt med det sagt är också SD svaret skyldig till hur man ska förklara sin historia och alla de enskilda fall som bildar ett besvärande mönster av SD-företrädare som uteslutits, dömts för brott, fuskat, tvingats avgå med mera.

Vi alla minns bara de ledande riksdagsledamöterna som utrustade sig med järnrör i centrala Stockholm för att kunna slå ner invandrare och andra som ansågs förtjäna stryk. Ska SD slippa brunsmetningen återstår trots allt en resa där de gör upp med sitt ursprung och sin besvärande historia om man på allvar ska kunna accepteras som ett parti bland andra. Så länge inte det görs kommer Åkesson nog få höra fler gånger att han företräder ett brunt parti.

Varför lyfter det inte för Miljöpartiet?

Socialdemokraterna inledde samarbetet med Miljöpartiet för ca 20 år sedan under Göran Perssons ledning. ´Socialdemokraterna har sedan dess hoppats på att Miljöpartiet ska bli den starka samarbetspartner som attraherar de väljare de själva inte inte förmår av egen kraft. Resultatet har istället blivit förödande där Socialdemokraterna för 20 år sedan samlade ca 40% av väljarna bakom sig och idag endast 25%. Miljöpartiet har haft förtvivlat svårt att nå så mycket mer än det riksdagsspärren kräver med valresultat oftast mellan 4-6%. Trots att miljö- och klimatfrågan står högt på väljarnas agenda så lyfter det inte. En viktig förklaring är att MP ägnat väldigt mycket av sin kraft åt symbolfrågor, som plastpåseskatt och subventioner av tågresor till Berlin, istället för att bejaka klimatomställningen på riktigt.

Priset att gå i armkrok med Miljöpartiet har varit högt för Socialdemokraterna. Många S-väljare i tidigare starka fästen har istället gått till SD när flyktingmottagandet varit stort och migrationen misslyckats. När S inte längre verkar stå för sånt som man förut tyckte var viktigt som tryggade jobben och välfärden, industrins utveckling, byggande, tillväxt och att det hela tiden blev lite bättre.

Jag ser med spänning fram emot om det blir en kursändring efter S-kongressen i en riktning som skulle kunna vinna tillbaka den stora gruppen som idag återfinns i SD. Så länge alliansen med MP är rådande är dessvärre utrymmet för kursändring begränsat.

Ska vi inte ha gruvor och växande industrier i Sverige?

I veckan togs ett beslut som underminerar LKABs fortsatta gruvdrift i Kiruna. Mitt i den enorma samhällsomvandling som pågår i Malmfälten för att kunna trygga gruvornas framtid kom Mark- och Miljödomstolens beslut att inte tillåta den utökade produktion LKAB vill göra. Det här beslutet är ett i raden av många beslut och förhalningar som omöjliggör utveckling av befintliga gruvor eller nya gruvor. Trots att alla vet att det behövs mineral och metaller för att klara klimatomställningen så är det i praktiken omöjligt kunna ha en växande gruvnäring i Sverige.

Anders Sundström, tidigare näringsminister och idag verksam i bland annat Kauins Iron, gav en väldigt bra intervju om att den miljölagstiftning som vi idag har är förödande och att det aldrig var politikens intention att det skulle bli omöjligt bedriva industriverksamhet i Sverige. Problemet är att kraven i miljöbalken, som de nu tillämpas, ofta hamnar i strid med viktiga investeringar, som också är nödvändiga för klimatomställningen.

Alltför många inom politiken, industrin och facken har tagit för lätt på den lagstiftning vi har och inte förstått allvaret i det som nu händer. LKAB-exemplet är inget undantag utan tvärtom regel för hur större industriprojekt hanteras. Ska Sverige ha en framtid som industrination krävs en målmedveten vilja från alla parter att ändra på lagstiftning och instruktion till myndigheter så vi ser en tydlig förändring.

Jag skulle säga att public affairs använts alltför lite, och med för vaga budskap, under de senaste 25 åren för att förklara för svenska folket vad som håller på att hända. Det vi nu ser är regel och inte undantag när det blir stopp för stora industriprojekt. Dags att se till att det blir ändring på det!

USA står inför ett farligt vägval

I USA pågår som bäst en rad utredningar och processer för att förstå vad som hände 6 januari i år när kongressen stormades och USA under några timmar stod på randen till statskupp. Inte minst vilken roll Donald Trump själv hade i att underminera och förändra valresultatet och uppmana till stormningen av kongressen.

Det som är viktigt att förstå är att det fanns en tydlig linje med aktiviteter och budskap under lång tid från Trump att underminera demokratin och valet. Det har också till stora delar lyckats där ca sju av tio republikanska väljare är övertygade om att Biden inte är legitimt vald till president, utan att det har varit valfusk. Trots upprepade omräkningar och utredningar som bevisat att det inte förekommit fusk och att valresultatet är korrekt så fortsätter Trump hetsa i detta och hans väljare följer med honom. Vad det innebär för kommande val i USA finns stor anledning att vara orolig inför.

Brist på el och skenande priser – energipolitiken skapar stora problem

I Europa är det kraftigt stigande elpriser som löpande rapporteras i media och Sverige smittas av det som sker på kontinenten där gaspriset stigit kraftigt och bristen på planerbar elproduktion är stor. Vi är ännu tidigt på hösten och det är onekligen oroande att vi redan har alarmerande rapporter om brist på el och skenande priser. September blev den dyraste månaden någonsin i södra Sverige med elpriser som rusade 1417% en viss period.

Sverige har ju inte gjort det lättare för sig genom att kraftigt minska fossilfri elproduktion i södra Sverige när kärnkraften avvecklas. Hittills har svaret från regeringen varit att det där är marknadens problem att lösa. Dock hör jag andra tongångar nu från Socialdemokraterna och det är välkommet. Basindustrins omvandling, elfordonens genombrott och annan elektrifiering gör att behovet av el växer mycket snabbare än politik och myndigheter hittills förberett sig för.

Om nuvarande situation fortsätter kommer vintern präglas av larmrapporter om elbrist och höga oförutsägbara priser. Då räcker det inte att peka på marknaden, utan politiken förväntas ha ett svar på människors oro. Vi kan i nuläget inte utesluta att elpriset och elproduktionen blir en valfråga.

Ryssland och Putin gnuggar händerna

Genom att Tyskland och stora delar av Europa är beroende av rysk naturgas har Putin satt press på tillståndet för att färdigställa gasledningen Nordstream 2. Ett omstritt projekt då EU i så fall skulle bli alltmer beroende av Ryssland. Vi har en situation i Europa som är väldigt bekymmersam med tanke på att Ryssland idag är en totalitär stat som inte har fredliga motiv. Sverige har själv en del att fundera på då statliga Vattenfall köper bränsle och kompetens till kärnkraftverken av Ryssland. Inom EU är det starkt ifrågasatt, men ändå gör sig Sverige beroende av Ryssland i detta fall.

Energipolitiken har alltid varit storpolitik och den är extremt viktig för att säkra ett lands suveränitet. Nu har vi en situation med stor osäkerhet i stället där Ryssland dikterar väsentliga områden för vår energiförsörjning och för elpriset. Det kommer prägla den politiska debatten i Europa och i Sverige många år framåt.

Med tanke på detta är det klokt att såväl energiföretag som övriga näringslivet upprättar planer och strategier för sin energiförsörjning och för hur man ska påverka politiken att säkra stabil och fossilfri elproduktion till rimliga och förutsägbara priser.

Niklas Nordström

Dessa inlägg skrivs av mig, Niklas Nordström, och är mina personliga reflektioner kring aktuella frågor som diskuteras i nationella och internationella sammanhang. En blandning av texter och tankar om politik, samhällsförändringar, näringsliv och ekonomi.

Senaste inläggen

sv_SESV