Aim Thoughts

Aim Thoughts

Zlatan ger sig in i energidebatten

Med ett inlägg på Twitter häromdagen markerade Zlatan Ibrahimovic sin negativa inställning till vindkraft i Offerdal, Jämtland. Han har gjort investeringar där beroende på, som han säger, ”den storslagna fjällnära naturen”.

Med det sätter det fart på en debatt som visar just hur komplicerat det är att få till den framtida energiförsörjningen. När regering och riksdag successivt avvecklat kärnkraft och subventionerat vindkraft så dyker förr eller senare den här typen av konflikter upp. Vindkraften är en fantastisk energikälla på många sätt samtidigt som det är en utmaning för det elnät vi har eftersom produktionsnivån varierar beroende på hur mycket det blåser.

Det är inte lätt att göra alla glada om vi ska öka elproduktionen kraftigt, dels för att kompensera bortfallet av el från kärnkraft och dels för det ökade behovet av el när allt fler företag och hushåll ställer om från fossilbaserat till elektricitet.

Jag tror vi kommer se att frågan om energipolitiken kommer växa i betydelse i opinionen när behovet av el blir alltmer uppenbart och när konflikterna om hur produktionen ska bedrivas kommer upp till ytan. Det finns utrymme för kommunpolitiker och näringslivsföreträdare att kliva fram och ge röst på ett ännu tydligare sätt då frågan på vissa håll är akut med de långa ledtider det tar att få fram ökad elproduktion och utbyggda elnät.

Om det inte finns ett opinionstryck kommer inte politiken att agera tillräckligt snabbt och kraftfullt. Risken är att energipolitiken åter blir förhandlingsbar vid kommande regeringsbildningar då oenigheten är alltför stor mellan partierna. Om det inte ska bli så behöver mycket göras innan valrörelsen så att fler partier förstår allvaret i landets elförsörjning.

Storföretagen tar plats på den politiska scenen

I USA pågår en process med att reformera vallagarna. På många håll har det väckt hård kritik då de förslag som Republikanerna lagt fram sannolikt kommer att göra det svårare för många att rösta.

Som en reaktion på det som pågår har en rad politiker, främst demokrater, reagerat negativt, och även många företag har tagit ställning. Bland annat har Coca Cola, Dell och JP Morgan Chase tydligt uttalat sig emot förslag som försvårar röstförfarandet. Även idrotten agerar och till exempel har den nationella baseballigan MLB har flyttat en stor match från Georgia som en protest mot delstatens förslag att försämra förutsättningarna att rösta.

Det är intressant att se hur företagen blir allt mer aktiva i att ta ställning i konkreta politiska frågor. Det är inte okomplicerat då stora företag med sin ekonomiska makt kan ha stor påverkan på opinioner och beslut. Samtidigt har alltfler företag i dag ambitiösa program och policy kring hållbarhet och i det ingår även sociala dimensioner där till exempel fungerande demokrati är en nyckelfaktor. Vi har sett inte minst hur stora finansaktörer tar ställning och vill se förändring som till exempel när Blackrock gav röst åt hur de vill se svenska bolagsstyrelse vara sammansatta, vilket också fick kritik.

Min tro är att vi kommer se detta i ökad omfattning också i Sverige. Vi har sett det kring deltagande i Pride runt om i landet och det lär komma ökade krav också här på att företag ska ta ställning i politiska frågor.

Klimatpolitikens frånvaro i statsbudgeten förbryllar

Det finns ett öppet fönster av möjligheter när pandemins härjningar ska mötas med politiska insatser. Inte minst finns goda chanser att skynda på klimatförbättringar med rätt politik och investeringar som främjar en grön omställning. Det är därför intressant att läsa Klimatpolitiska rådets rapport och deras förslag.

Själv är jag väldigt förvånad över att statsbudget och finanspolitiska ramverket inte används mer offensivt för att främja klimatpolitiken och att väldigt lite av insatserna under krisen haft som syfte att nå klimatmålen. Snarare är det åtgärder av mer symbolisk art, som subvention av elcyklar, nattåg till kontinenten eller straffskatter på flyg och plastpåsar som får illustrera politiken.

Klimatpolitiska rådets rapport pekar på flera frågor som jag skrivit om tidigare i nyhetsbreven som till exempel att miljöprövningen kan bli ett hinder för klimatomställning med sina orimligt långa och komplicerade processer och att elnäten och laddinfrastrukturen skyndsamt måste byggas ut. I dag är det i stor utsträckning näringslivet som driver på klimatomställningen och då gäller det att politiken också förmår möta upp och underlätta så att vi kan föra en klimatpolitik som ägnar sig mer verkliga problem och inte symbolåtgärder.

Sverige brukar ofta hävda att vi ligger före omvärlden i att hantera klimatfrågan och det kanske stämmer. Däremot kan vi inte luta oss tillbaka och tro att omvärlden ser på oss på det sättet, vilket den uteblivna inbjudan till president Bidens klimatmöte visar. Vi har fortfarande mycket att bevisa.

Så kan man också hjälpa människor ur fattigdom

Carl Fredrik Sammeli, en vän från Luleå och grundare av Prime, bor numera i Sydafrika och har tagit sig an utmaningen att hjälpa människor i kåkstäderna att bryta sig ur fattigdom. Nära en tredjedel av jordens befolkning beräknas bo i kåkstäder 2030 och det problemet måste såklart hanteras. Genom att ge lån till att bygga ordentliga hus som också går att hyra ut höjs kvaliteten på bostäderna, samtidigt som det möjliggör för husägarna att få en månatlig inkomst.

Det är ett bra exempel på hur man med innovation och entreprenörskap kan åstadkomma förändring även när det gäller riktigt svåra frågor. Tidigare skrev jag om initiativet av Elisabeth Thand Ringqvist och Fredrik Andersson att bidra till att också den fattiga världen får vaccin mot corona. Båda är bra exempel på hur företag och entreprenörer kan angripa svåra samhällsfrågor med smarta idéer och drivkraft. 

USA under Biden satsar sig ur krisen

Januari 1996 var jag på resa i USA och lyssnade till president Clintons tal till nationen och gav ett mycket tydligt budskap – ”the era of big government is over”. På 90-talet var det helt centralt att som center-left politiker visa att man hade ordning på ekonomin. Samma gällde i Sverige när Socialdemokraterna vann valet 1994 och höll regeringsmakten i tre mandatperioder.

Men nu är det en annan tid och istället har USA satt fart på sedelpressarna och satsar enorma belopp på att häva pandemin, få fart på tillväxten och skapa fler jobb. Att USA gör så stor satsning under ledning av Biden och Demokraterna kommer sätta fart på ekonomin också i Sverige. Det väcker också besvärande frågor om att EU och Sverige är så långsamt i våra egna insatser och ambitioner för att häva krisen och få ner den mycket höga arbetslösheten.

Sverige släpar efter med infrastrukturen

I går höll Joe Biden höll sin första presskonferens som president och en del av den ägnade han åt att tala om det stora behovet att rusta upp vägar, broar, flygplatser och järnvägar. Biden förbereder som bäst en stor infrastruktursatsning på bland annat vatten- och avloppsnät, 5G-nät, fiber och samhällsfastigheter.

I Sverige har vi också en hel del att ta itu med och behoven är stora såväl av upprustning och modernisering som nyproduktion av infrastruktur inklusive elnät. Det handlar inte bara om att det måste fram mer pengar till området, utan också att det krävs snabbare handläggning och beslut när det gäller myndigheternas prövning. I dag går väldigt mycket på tok för sakta i Sverige och det har en negativ påverkan på jobb, tillväxt och människors vardag.

Kollektivavtal hjälper företag till hållbarhet

Nyligen blev det klart att Foodora och Transportarbetareförbundet tecknat kollektivavtal för sina bud, vilket är ett stort genombrott i en ny bransch. För de flesta större företag finns strategier och planer kring hållbarhet. En del i det är sociala aspekter och för de företagen är kollektivavtalen en snabb och enkel lösning för att säkra att man uppfyller kraven om hållbarhet för sina medarbetare.

I USA är det just många anställda på Amazon som organiserar sig i fackförbund och kräver kollektivavtal. Om det arbetet bär frukt kan det innebära en stor förändring på den amerikanska arbetsmarknaden.
Generellt har amerikanska företag varit väldigt negativa till att teckna kollektivavtal, också när de kommer till Sverige. Men frågan är hur det blir på längre sikt om företagen ska hantera sitt hållbarhetsarbete. Amazon är världens tredje största företag och om det sker förändring där kommer fler att följa efter.

Blockkedjor kliver in i konstvärlden

Kryptovalutor och blockkedjor påverkar allt fler områden och nu är konsten i fokus. Det har sålts konstverk för stora belopp på senare tid och det blir alltmer vanligt med digitala konstverk. För att säkra uniciteten i dessa används digitaliseringens möjligheter med NFT.  NFT står för “Non-Fungible Token” och kan vara unika digitala eller virtuella föremål, så som digital konst, videor och digitala samlarobjekt. Dessa betalas till exempel med kryptovalutan Etherum.

Jag tycker det är så intressant att se hur ny teknik och digitalisering kliver in i våra liv på område efter område och det är inte alltid lätt att förstå vidden av det. Men jag försöker lyssna på dem som kommit längre i tankarna och jag lär mig hela tiden nya saker om hur revolutionerande blockkedjor och kryptovalutor som Bitcoin och Etherum kan vara.

Snart kan Europa öppna

EU är på väg att lansera ett digitalt intyg som visar att man är vaccinerad eller fri från coronasmitta – allt för att hedra den viktigaste principen av alla om fri rörlighet för oss som bor i EU. När ett sånt intyg blir verklighet kommer återhämtningen av Europas ekonomi att accelerera. Inte minst kommer det att beröra den hårt pressade besöksnäringen. Det som behövs nu är att parlamentet och rådet processar det hela med rask fart, då kan vi ha ett mer normalt resande redan i sommar.

Ännu långt till valet

Är det något pandemin lärt oss är att allt kan ställas på ända och inget går att ta för givet. Inte minst gäller det hur debatten och opinionen kommer se ut i september 2022. Om det vore val i dag skulle väljarna helst se en regering med S, MP och C som har stöd av V jämfört med en M, KD och L regering som har stöd av SD. Jag blir överraskad över att opinionen är så tydlig då det normala är att väljarna gärna byter styre efter två mandatperioder.

Ännu har vi inte sett hur efterbörden av pandemin kommer påverka opinionen och hur Sverige kommer ta sig ur krisen. Jag tror regeringens framtid beror på hur arbetslösheten utvecklas och hur snabbt sjukvården kan återhämta sig från den vårdskuld som är uppbyggd. Frågor som rör integration och brottslighet som var stora före pandemin är nog redan diskonterade hos väljarna och jag tror få byter block nu på grund av det. Moderaterna vann 2006 på att vinna väljarnas stöd för arbetslinjen, en politik som skulle sätta folk i arbete, och det är man nog sugen att göra om. Däremot blir det svårt för Moderaterna att bedriva opposition kring sjukvården eftersom de själva styr i de regioner där majoriteten av väljarna bor.

Den som vill vara med och påverka politikens utformning gör klokt i att ha ett brett perspektiv med många kontakter i olika partier då det fortfarande är högst oklart hur en regering kan komma att se ut efter valet.

Niklas Nordström

Dessa inlägg skrivs av mig, Niklas Nordström, och är mina personliga reflektioner kring aktuella frågor som diskuteras i nationella och internationella sammanhang. En blandning av texter och tankar om politik, samhällsförändringar, näringsliv och ekonomi.

Senaste inläggen

sv_SESV