Miltton Thoughts

Miltton förvärvar Aim Public Affairs för att stärka public affairs-erbjudandet

Den internationella konsultbyrån Miltton offentliggjorde i dag förvärvet av Aim Public Affairs i Sverige, vilket stärker Miltton inom public affairs både i Sverige och internationellt. Aim Public Affairs grundare Niklas Nordström och Emma Själin går båda till Miltton. Själin blir VD för det nya bolaget Miltton Public Affairs Sweden AB, som kommer att fokusera på public affairs på den svenska marknaden.

”Milttons kunder är mycket medvetna om behovet av att positionera sig i förhållande till en rad komplexa samhälleliga och politiska frågor. Dessa fenomen påverkar kundernas affärer och därmed sin kommunikation. Jag har följt Niklas Nordströms karriär i flera år, och hans unika kompetenser kommer att hjälpa våra kunder framgångsrikt möta dessa samhällsutmaningar. Jag är imponerad över vad Emma och Niklas har byggt på så kort tid. Vi är otroligt glada över att välkomna Niklas och Emma till Miltton-familjen”, säger Mathias Järnström, grundare av Miltton.

”Jag är såklart förväntansfull. Det finns många bra talanger på Miltton. De begriper det känsliga samspelet mellan samhälle och näringsliv, vilket är centralt nu när Sverige laddar inför ett historiskt val i september 2022. Tajmingen kunde inte vara bättre, och Emma och jag ser fram emot att – tillsammans med våra nya kollegor på Miltton – hjälpa kunder navigera det föränderliga svenska politiska landskapet”, säger Niklas Nordström.

Miltton Public Affairs Sweden AB lanseras den 17 januari 2022. I samband med förvärvet kommer Miltton att utöka sin regionala närvaro med ett satellitkontor i Luleå. Norra Sverige upplever en otroligt stark utveckling och är den tillväxtregionen där en stor del av Sveriges omställning kommer att ske.  Aims team av oberoende seniorrådgivare kommer att följa med Niklas och Emma till Miltton och kommer att jobba med specifika kunduppdrag. Vidare kommer Miltton att aktivt rekrytera flera public affairs-talanger under 2022.

För mer information kontakta:

Emma Själin, emma.sjalin@miltton.com, +46-76-228 96 29
Niklas Nordström, niklas.nordstrom@miltton.com, +46-70-341 46 42

Vad har vi att vänta av 2022?

Det nya året fick ingen mjukstart direkt. Ryssland skramlar med sin arsenal av vapen och med en retorik som får en att minnas tiden när Sovjetunionen hängde som en mörk skugga över Europa. Viruset vägrar ge med sig och det verkar snarare vara det nya normala vi har att vänja oss vid. Inflationen tar fart och energipriserna är starkt bidragande såväl i Sverige som omvärlden. Räntorna börjar stiga och vad det kommer göra med bolånen och hushållens ekonomi kan vi raskt räkna ut. Facken börjar mobilisera för att höja lönerna givet ökade kostnader för hushållen. Börserna är skakiga givet osäkerheten om inflation, virus och säkerhetsläget. Statsministern har haft en person som vistas illegalt i Sverige som städat sitt hus. Det väcker många frågor om säkerhetspolisens ansvar, hur personer som ska utvisas ändå kan jobba och röra sig fritt i samhället, om flyktingpolitikens konsekvenser, om det personliga ansvaret relativt samhällets ansvar.

Puh! Och det är bara mitten av januari än så länge. Så vad kan vi då vänta oss av året som helhet?

Energipolitiken brukar stå högt på agendan vintertid, men brukar lika snabbt komma i glömska under våren när ljuset och värmen återvänder. Kan det bli annorlunda i år? Det finns en del som talar för det då det är så stora frågor på agendan med elektrifiering, klimatomställning, vindkraft, vattenkraft och kärnkraft att debatten lär hålla i sig längre. Även om priserna brukar gå ner efter vintern vet vi inte hur Ryssland agerar och vilka konsekvenser det kan få för gastillförseln till Tyskland och kontinenten.

Jag tror det avgörs närmsta månaderna om det blir ett sånt tryck i frågan att det också kan påverka partierna att agera för en ny politik innan valet. Det kommer också bli allt tydligare att näringslivets klimatomställning kommer kräva väsentligt mer el och det på platser där det idag produceras för lite el och nätet inte är utvecklat. Kommunerna börjar också förstå vidden av att elfordon behöver laddinfrastruktur som i sig kommer kräva mycket el när allt fler fordon ska laddas. Så till skillnad mot tidigare år tror jag inte energipolitiken glöms bort i vår, utan den kommer att följa med längre in i valåret.

Kampen mot brottsligheten lär fortsätta ta en topposition bland de frågor väljarna vill se lösta. Frågan är om väljarna kommer lita på regeringens förmåga att hantera problemet eller vill att andra krafter tar vid. Statistiken är sorglig när man betraktar skjutningar och döda i skjutningar. De senaste fem åren har årligen över 300 skjutningar ägt rum och ca 45 dödats i skjutningar. Ingen vändning i sikte trots ökade resurser och olika angreppssätt från polisen. Hur länge ska Sverige fortsätta ha en sån dyster utveckling där gängen får ta så stor plats i det offentliga rummet och riskera att oskyldiga skadas eller dödas?
 
Privatpersoner drabbas också på annat sätt av brottsligheten. Det är inte för inte som vi ser återkommande reklam i tv och andra medier för larm och säkerhet. Även om en viss typ av brottslighet har gått ner så ökar den på annat sätt som skapar ökad oro hos människor. Brottsligheten har också en direkt negativ påverkan för landets företagare. Det har kommit flera alarmerande rapporter om hur näringslivet skadas av kriminalitet i form av stölder, bedrägerier, skadegörelse, hot, utpressning och våld. Här finns det direkta kostnader som drabbar tillväxt och jobb som också har ett pris.

Nu återstår att se vad politiken kommer att presentera för ytterligare åtgärder för att komma till rätta med brottsligheten. Jag skulle tro att högersidan har en fortsatt större trovärdighet än regeringen i denna fråga då det normalt brukar vara så.

Sjukvården är en fråga som också ligger högt bland väljarna och det lär märkas i valåret. Vårdskulden efter pandemin är fortsatt stor och det lär komma ett växande missnöje med köer för att få operationer och vård. Primärvården och äldrevården är eftersatt och borde ges mer utrymme i debatten. Nu låter det som att vård bara bedrivs på sjukhus, vilket inte stämmer.
 
Allmänt är det tid för att börja diskutera hur en reformering av hälso- och sjukvården kan göras. Det blir märkligt att två år in i pandemin pratar vi fortsatt om att det är kris och panik inom vården med växande vårdköer. Trots att det aldrig funnits så mycket pengar och personal så är det som att inget händer som förbättrar läget. Det väcker rimliga frågor om sjukvården verkligen är rätt organiserad och styrs på ett effektivt sätt. Det handlar sällan om att lösa allt med nya pengar, utan också att ifrågasätta hur de används för att skapa bästa möjliga vård.
 
Regeringen är inte ensam ansvarig här, utan det är regionerna som bär ansvaret för sjukvården gentemot medborgarna. Och där är Moderaterna i styret där de flesta svenskar bor. Och i kommunerna är det väldigt varierat styre med övervikt på borgerliga majoriteter. Så här har väljarna det inte alldeles enkelt att reda ut vem som har bäst politik eller vem som ska hållas ansvarig. Men välfärdsfrågorna kommer få stort utrymme i valrörelsen.

Hur blir det då med jobben? Arbetslösheten är väldigt hög och inte minst verkar långtidsarbetslösheten bita sig fast på höga nivåer. Det borde vara så att den frågan får mer plats i valdebatten då arbete är grunden för vårt välstånd. Att ha stora grupper medborgare utanför arbetsmarknaden är ett problem för individen, familjen och samhället. Kostnaderna för arbetslösheten vet vi är enorma och vi får svårt finansiera andra delar av välfärden om inte människor arbetar och betalar skatt. Jag utgår från att S kommer ha en offensiv agenda här. Men minns också hur Moderaterna gjorde den frågan till sin och fick väljarnas förtroende 2006, inte minst på grund av att M ansågs mer trovärdiga att få fart på jobben. Kan man göra om det tricket?

Att nio månader innan valet gissa utkomsten är svårt. Det finns så mycket som kommer hända innan valdagen som förändrar dynamiken och debatten. Inte minst är det internationella läget så osäkert att vi inte vet hur världsläget är i sommar. I nuläget är S starka med en ny ledare och en hungrig regering som vill åstadkomma resultat. Moderaterna och oppositionen har en utmaning att kaxa till sig och bli mer offensiva om väljarna ska känna att det är en opposition som är redo att ta över.
 
S kommer granskas hårdare ju närmare valet vi kommer och därmed få mer negativ media. Men det är ingen garanti för maktskifte om inte det också finns partier på andra sidan som är redo att ta över. Sen har vi det komplexa landskapet med den nya indelningen av partierna där man är för eller emot SD som gör valutgången svårbedömd. Kommer L och MP in eller inte? L kan vi nog räkna bort och då återstår MP. Skulle MP komma in i riksdagen skulle jag tro att den konstellationen med V, C, MP och S kommer utgöra regeringsunderlaget. Faller MP ur riksdagen tror jag att det blir motsatt med M, KD och SD. Det som kommer bli plågsamt för de respektive alternativen är att sy ihop fungerande regeringsunderlag.

Vilken politik kan man enas om och vilka frågor kompromissas bort som det inte blir någon lösning på? Energipolitiken är ett sorgligt exempel på hur den använts för att säkra majoriteter och regeringsunderlag och kan mycket väl fortsätta få den rollen efter valet. Andra frågor kan hamna i samma situation och kvar står vi då med stora och svåra frågor som inte får någon lösning på grund av de komplexa regeringsunderlagen.
 
Som läget ser ut idag blir det fortsatt styre med S i regeringsunderlaget förutsatt att MP klarar spärren. Men osvuret är som alltid bäst och mycket kan hända under nio månader. 

Jag och kollegorna på Miltton Public Affairs ser fram emot ett spännande 2022 tillsammans med er!

Intressant att se vart de unga är på väg

Ungdomsbarometern har under många år gjort mätningar och undersökningar kring hur unga tänker och agerar. Jag tycker det var väldigt intressant att se den senaste undersökningen hur ungas engagemang fortsätter gå i en riktning som är mer individuell där man söker svar på frågan vad jag själv kan göra för att påverka. Inte så konstigt att de politiska ungdomsförbunden har svårt växa.

Likaså är dagens unga väldigt kunniga och aktiva i att spara och investera. Det gjorde mig glad att läsa och jag såg även en intervju i TV4 där en ung kvinna pratade om vikten att spara för framtiden. Unga har säkert förstått att ska man överhuvudtaget ha en chans att få en egen bostad gäller det att spara tidigt till kontantinsatsen.

Det gäller nu för politiker och aktörer inom sparande att förstå att dagens unga har ett sånt synsätt och därmed behövs en politik som uppmuntrar långsiktigt sparande. Tänk om vi inför valet skulle se inte bara partier som värnar ISK-sparandet, utan som också kommer med förslag på hur andra former av stimulanser kan se ut som gynnar långsiktigt sparande, exempelvis för att skaffa bostad.

Underskattar vi kraften i elektrifieringen?

I tidigare nyhetsbrev har jag skrivit om hur elektrifieringen pågår i olika branscher och det är inte omöjligt att det kommer blir mycket mer omfattande än vi idag tror. GreenIron är ett företag jag är rådgivare till och de kommer nu med en lösning som gör att sånt som idag är restprodukter från stålverk, metallindustrier, gruvor med mera kan tas om hand och processas till järn och stål helt utan CO2 påverkan. I ett slag blir helt plötsligt en rad gamla industrier fossilfria tack vare att en aktör som GreenIron kliver in på marknaden. Vätgas och el är det som används och återigen har vi här ett exempel på att det kommer krävas mer el för att kunna producera med modern teknik utan klimatpåverkan.

Det bedöms att vi kommer fördubbla konsumtionen av el inom några årtionden, men vad är det som säger att det stoppar där? Vi kanske kommer behöva tre- eller fyrdubbla Vi vet att det överskott som funnits historisk av elektricitet i Norrland inom några år är helt konsumerat av industrin där. Då återstår frågan hur vi ska säkra elförsörjningen framöver och inte minst hur elnätet ska byggas ut för att säkra el över hela landet. Risken är att elnätet som ska byggas ut inte tar höjd ordentligt för vad elektrifieringen kommer innebära framåt i tiden. Den kommer säkert överraska oss och då gäller att Sverige inte är alltför försiktig och inte tar höjd för det som komma skall.

Kommer Trump att vinna nästa val?

Det är en oroande situation vi har när det gäller demokratin i USA. Jag fick ont i magen att läsa en artikel i The Atlantic som beskriver händelserna inför och efter senaste presidentvalet när Trump vägrade acceptera att han förlorat och istället spred lögner att valet var riggat av Biden och Demokraterna.

Det som nu sker är en upptrappning inför nästa val där Republikanerna i många delstater rustar sig för att dels försvåra för väljarna att rösta i förväg tex och dels att ta strid om själva valresultatet. Minns att jag förut skrivit om att en klar majoritet bland Republikanska väljare är övertygade om att Trump egentligen vann valet och att Biden inte är en legitimt vald president.

Det som oroar är självklart vad det innebär för demokratin och människorna i USA, men också att vi kan ha en försvagad allians mellan USA och Europa precis när Kina och Ryssland är som mest aggressiva. En svag och dålig samordning i Väst skulle kunna göra att Ryssland invaderar Ukraina och gör Vitryssland till en republik. Då har vi ett riktigt dåligt läge för Sverige och EU. Så det ligger i allas vårt intresse att USA reder ut sina interna problem och inte hamnar i hopplösa strider om valresultaten.

Bra om S och M kan enas

Moderaternas ledare Ulf Kristersson tog initiativ till ett samarbete med regeringen kring dels utbyggnaden av Arlanda och dels att framtidens hantering av företags miljötillstånd måste gå snabbare och möjliggöra investeringar. Regeringen har svarat positivt på detta och nu återstår att se vad man kan enas om. S och M har av tradition en samsyn i många frågor, men jag är inte lika säker. Minns att S är ett annat parti efter de 20 årens samarbete med MP och att M har ett intresse att ha konflikt med S inför valet.

Jag tycker själv att en nedläggning av Bromma är helt felaktig när vi ser hur elflyg, drönare som drivs av el, plans som drivs av vätgas etc blir verklighet. Såväl utsläpp som buller minskar radikalt och flygplatsen ligger perfekt nära till Karolinska sjukhuset och centrala delarna av huvudstaden.

Kristersson tydliggjorde att han inte ser en nedläggning av Bromma som självklar, men OM den ska diskuteras måste det vara helt klart att Arlanda byggs ut på alla sätt för att ta hand om växande trafik.

Själv tror jag vi inte ens förstår hur mycket Arlandas trafik till Skellefteå, Luleå och Gällivare med flera orter kommer öka de kommande åren. Det kommer flygas in tusentals människor varje vecka för att jobba i alla de stora industriprojektens uppbyggnad i åtminstone 20 år framåt. Kanske för evigt beroende på hur de som jobbar där väljer att bosätta sig. Så Arlanda kommer behöva fler direktlinjer från omvärlden som sen ska mata trafiken norrut redan idag och än mer framöver.

Andersson som regeringsbildare

Ofta möttes jag av förvåning från människor utanför politiken när jag förklarade att som kommunalråd bestämmer man ingenting vad gäller vilka personer man får som kollegor i sitt politiska arbete. Det avgörs på partiernas möten och sen får man jobba med de som mötet utser. Det är en stor skillnad att vara ledare för en grupp man inte själv väljer att sätta samman och det kräver en viss typ av ledarskap om man ska få det att fungera.

Statsministern har däremot en helt annan möjlighet och i synnerhet om det endast är ett parti som ingår. Då äger statsministern helt själv möjligheten att välja vilka personer vederbörande anser vara de mest lämpliga som sina lagspelare. Att det blir brus vid regeringsbildning är vi vana vid och det är inte ovanligt att saker från förr dyker upp som blir besvärande i dagsljus.

Oavsett hur kritiken låter mot enskilda ministrar är det alltid statsministern som bär ansvaret då ministrarna är utsedda av och arbetar på statsministerns uppdrag. Det kan vara bra tänka på när det blivit som det blivit för nya regeringen.

Vad har Rysslands ökade aggressivitet att göra med svensk vindkraft?

Försvarsministern har haft besök av sin brittiska motsvarighet och de besökte då förbanden i norra Sverige. De har helt riktigt ett ökat fokus på den delen av Europa då Arktis, som Sverige är del av, blir alltmer intressant i ett geopolitiskt perspektiv givet de stora tillgångarna på mineraler och energi.

De båda ministrarna oroas också med all rätt över Rysslands ökade aggressivitet i vårt närområde. Invasionen av östra Ukraina och annekteringen av Krim tillsammans med Vitrysslands cyniska spel att skicka flyktingar över gränsen till Polen är allvarliga påminnelser om säkerhetsläget i vår del av världen. Ryssland har mobiliserat enorma resurser vid Ukrainas gräns som ett hot om att invadera fullskaligt.

Ukrainas militärer är öppna med att de inte har en chans om Ryssland går in med alla sina resurser, utan konstaterar att inom 30-40 minuter skulle väsentliga delar av försvarssystemet slås ut och sambandet mellan enheterna skulle gå förlorad. Ukraina klarar sig inte utan stöd av väst och Nato. Det har också varit det besked som USA och andra länder ger. Vi ska stödja Ukraina.

Vad har då allt detta att göra med vindkraftens utbyggnad i Sverige? Jo den höjd på vindkraftverken som är idag gör att det blir svårt för Sveriges försvarsmakt att kunna skydda oss mot yttre hot. Markradar och flygplanens radar kan inte hantera att det är stora volymer stål och metall i luften. Det blir svårt eller omöjligt att sortera ut all information om fienden kommer med kryssningsrobotar och stridsflygplan samtidigt som det är stora vindkraftsparker anlagda till land och hav. Vi talar om data som ska hanteras på minuter och sekunder och utifrån det sen ta avgörande beslut om att möta med våld eller inte.

Givet det osäkra säkerhetsläget skulle jag bli väldigt förvånad om någon regering oavsett partifärg skulle våga riskera skyddet av rikets yttre gränser genom att allvarligt försvåra för Försvarsmakten att göra sitt jobb. Även om det säkert går att resonera sig fram till kompromisser med Försvarsmakten och investerare av vindkraft tror jag inte att det kommer vara möjligt bygga ut i den volym som många i debatten hoppas. Ju snabbare det blir klarlagt desto lättare blir det sen att forma hela den energipolitik som ska kunna fördubbla Sveriges elproduktion.

Varför är just Sveriges elförsörjning en fråga för marknaden?

I debatten hörs ofta, inte minst från företrädare för S och MP, att det är upp till marknaden om det ska bli ny kärnkraft. Normalt sett brukar S tala om vikten att reglera och styra marknaden för att tjäna det allmänna intresset.

Historiskt har staten varit aktören eller starkt pådrivande av förändringar i landets elförsörjning. Utbyggnaden av vattenkraften och kärnkraften kom till med stora statliga investeringar. Subventionen av vindkraft slussades via elräkningen från oss elkonsumenter via staten till företagen som byggde ut vindkraft. Aldrig i Sveriges historia har elförsörjningen överlåtits enbart till marknaden att sköta. Varför skulle vi göra det nu?

Ny regering tar plats!

Efter att blivit utsedd till statsminister en andra gång har nu Magdalena Andersson utsett sin regering. Jag tolkar en hel del av utnämningarna som att Andersson valt att tillsätta statsråd som är starka kommunikatörer inför den stundande valrörelsen. Kommande tio månader är framför allt fokus att vinna valet. Jag har svårt att tro att det kommer initiativ till större reformer, utan regeringen och S kommer spela säkert och göra allt för att vinna en till mandatperiod med en regering bemannad med starka profiler inför valet. Det intressanta blir om S nu utan MP snabbt hanterar slutförvaret av kärnkraftsbränsle och andra tillstånd såsom gruvor.

Energipolitiken kommer inte förändras då S och MP numera har i stort sett samma politik, det vill säga all utbyggnad av elproduktion ska ske genom primärt vindkraftverk. Sverige väljer här väg genom att avveckla fossilfri elproduktion i södra Sverige när reaktorer läggs ned. Det står i stor kontrast till många andra länder i Europa som snarare ökar tempot i ny fossilfri elproduktion med investering i kärnkraft.

Som tidigare distriktsordförande i SSU-Norrbotten kan jag glädjas över att mina två efterträdare i den rollen nu är statsråd. Eva Nordmark och Khashayar Farmanbar är båda från Norrbotten och kommer tillsammans med Ida Karkiainen från Haparanda bidra till ökad förståelse och kunskap kring den enormt stora förändring Norrbotten och norra Sverige nu genomgår. Inte minst behövs dessa ministrar för att sprida budskapet att det finns tusentals jobb att söka och att det är lätt att flytta norrut.

Niklas Nordström

Dessa inlägg skrivs av mig, Niklas Nordström, och är mina personliga reflektioner kring aktuella frågor som diskuteras i nationella och internationella sammanhang. En blandning av texter och tankar om politik, samhällsförändringar, näringsliv och ekonomi.

Senaste inläggen

Bra om S och M kan enas

Moderaternas ledare Ulf Kristersson tog initiativ till ett samarbete med regeringen kring dels utbyggnaden av Arlanda och dels att framtidens hantering av företags miljötillstånd måste

Läs mer »

Andersson som regeringsbildare

Ofta möttes jag av förvåning från människor utanför politiken när jag förklarade att som kommunalråd bestämmer man ingenting vad gäller vilka personer man får som

Läs mer »

Niklas Nordström

Dessa inlägg skrivs av mig, Niklas Nordström, och är mina personliga reflektioner kring aktuella frågor som diskuteras i nationella och internationella sammanhang. En blandning av texter och tankar om politik, samhällsförändringar, näringsliv och ekonomi.

sv_SESV