Aim Thoughts

Aim Thoughts

Nollvision för överdoser

I flera skrämmande dokumentärer – till exempel Warning – this drug will kill you och The crime of the century – berättas om hur opioider tagit ett våldsamt grepp om USA, med skenande missbruk och dödsfall i överdoser som följd.

Till skillnad från annat narkotikamissbruk är detta påhejat av läkemedelsindustrin som tjänat enorma pengar på den typen av läkemedel som skapar missbruksproblem och död för så många. Det har också utdömts höga böter till företag som skapat missbruket och dödligheten och det finns även de som tvingats till konkurs.

Men vi har också stora problem i Sverige som förtjänar klart mer av vår uppmärksamhet. Sverige ligger obehagligt högt i dödsfall av överdoser jämfört med övriga Europa. Vi har under lång tid vant oss att vi har en nollvision i Sverige kring dödsfall i trafiken. Trots att dödsfallen i överdoser är närmare tre gånger fler och drabbar framförallt unga människor har vi inte samma öppenhet och stora ambitioner när det gäller att få stopp på dödsfallen av överdoser.

Som ofta är det frågor som drabbar unga eller de som saknar starka intressen bakom sig som kommer i medias och politikens skuggsida. Lite elakt skulle man kunna säga att vi struntar i vissa allvarliga problem för att istället ägna mycket tid och uppmärksamhet åt andra som det talas mer om i media. Men för Sverige är det dags att tänka om kring hur vår politik för att minska missbruk ska se ut och hur vi mer effektivt kan hjälpa människor ur beroenden. Så vilket parti och politiker blir först ut med en politik med en nollvision för dödsfall av överdoser?

Krisen i Labour fortsätter

I veckan som gick har det genomförts lokala och regionala val samt fyllnadsval till parlamentet i Storbritannien och de konservativa Tories gick starka ur det valet. Trenden med att väljarna går till höger i Europa fortsätter, regionalvalen i Spanien gick samma väg, och Socialdemokraterna lyckas inte bryta nedgången som dominerar Europa.

När jag var SSU:s förbundsordförande på 90-talet var vi många som tog inspiration av New Labours omdaning och det gjorde även ”Nya Moderaterna” under Fredrik Reinfeldt. Det fanns goda skäl till det, och den förändringen gjordes för att det skulle vara möjligt för dem att vinna val.

Under Tony Blairs ledning vann också New Labour val med breda majoriteter och skulle kanske kunnat fortsätta med det om inte Irakkriget ställde till det. Boken The Unfinished Revolution är en fantastisk berättelse om den mödosamma omvandlingen från ett parti som förlorade val efter val till att bli den starka kraften New Labour blev under drygt tio år.

Nu står Labour åter inför en svår och mödosam resa för att kunna göra sig valbara igen. De senaste valen innebär att krisen i partiet fördjupas då många vänt Labour ryggen. På samma sätt som flyktingfrågan och den misslyckade integrationen fått tidigare S-väljare att gå till SD är det Brexit som fått många att gå till höger och lämna Labour. Det finns också en allvarlig riktad mot Labour om att de tappat kontakten med vanligt folk och är alltför dominerat av vänsterintellektuella med ett perspektiv från London.

Att vända en sån trend är svårt och tar lång tid. Jag avundas inte de som är ledare inom Labour, som nu återigen måste börja om från början och hitta en fungerade dialog med väljarna och en politik som kan på sikt vinna val. Men jag skulle också säga att på samma sätt som vi studerade och lärde av New Labours framgångar på 90-talet bör dagens svenska socialdemokrater se och lära av den katastrof som drabbat Labour. Om inte trenden vänder för Socialdemokraterna så kommer resan neråt att bli minst lika allvarlig här. Trenden är bland annat att S förlorar väljare till höger i klassiskt starka fästen i norra Sverige och på industriorter, men går fram i Stockholm stad. Att få regera med stöd av partier som förstärker den nedåtgående trenden må ge S regeringsmakten idag, men riskerar väljarunderlaget i de klassiskt starka socialdemokratiska fästena.

Familjen Wallenberg spelar alltjämt en central roll för näringslivet i Sverige

I en tid när vi ser nya företag snabbt växa och bli globala aktörer är det imponerande se hur familjen Wallenberg fortsatt håller i och utvecklar sina företag via Investor och familjens olika stiftelser. Kusinerna Jacob och Marcus Wallenberg har i en intervju nyligen gett sin syn på vilka utmaningar Sverige och världen står inför. Klimatfrågan lyftes fram som den stora frågan för företag och samhälle och de pekar också på det jag skrivit om i nyhetsbreven om vikten av att Sverige satsar nu för att höja standard på infrastruktur och säkerställa att 5G och elektrifieringen kan bli av.

Det som jag tror kommer vara avgörande om Sverige ska kunna dra fördel av all den förnyelse som sker i näringslivet när fossilt ersätts med elektricitet och vätgas är hur man löser finansieringen. Det måste helt enkelt till kreativa lösningar för hur investeringar i det nya ska möjliggöras.

Om staten ska ta ansvar för alla satsningar kommer vi att vara hopplöst efter hela tiden. Det är så stora behov nu av att säkerställa kvalitet i befintlig infrastruktur och att få det nya på plats att skattebetalarna inte kan förväntas bära allt det själva.

Pensionsfonder av olika slag och andra delar av näringslivet behöver bidra med smarta lösningar som kan skynda på investeringstakten och möjliggöra en omställning till ett klimatsmart samhälle och export av våra produkter och kunnande. Här finns ett stort behov av public affairs som kan skapa samtal mellan politik och näringsliv.

Hur ska USA ta sig ur diket?

Trots att det inte finns några som helst bevis för att det förekommit valfusk i USA så har Trumps lögner om det fått ett stadigt fäste såväl hos Republikanska partiet och en stor del av väljarna. Nu pågår ett omfattande arbete i delstater där Republikanerna styr för att försämra möjligheterna att rösta. Redan i dag är det knepigt att rösta i USA, till exempel är valdagen alltid på en tisdag, en vanlig arbetsdag och det krävs separat registrering för att ha rätt att rösta.

Dessutom exkluderas stora grupper från att rösta, till exempel om man blivit dömd för något brott eller av andra skäl anses inte ha rätt att rösta. I senaste valet öppnade många delstater upp för att rösta i förtid och för att poströsta eftersom pandemin kräver att man ska undvika den trängsel som annars skulle uppstå på valdagen.

Nu avvecklas de möjligheterna på många håll och det är uppenbart att Republikanerna tagit till sig av Trumps envisa retorik om att breddade möjligheter att rösta innebär valfusk. I klartext handlar det om att poströstning och förtidsröstning bedöms missgynna Republikanerna.

Florida är en av de delstater som alltid står och väger i valen och nu försämras möjligheterna att rösta där, vilket bedöms vara direkt negativt för Demokraternas framtida möjligheter att vinna delstaten.

Ett av de mer bisarra inslagen när det gäller nya lagar är amnesti för bilförare som kör in sitt fordon i otillåtna demonstrationer och folksamlingar som blockerar en väg. Den som gör det ska slippa straff och få immunitet! Sorgligt är att mobbens försök till statskupp 6 januari inte fått ett mer sansat klimat i USA. 

Några lokalredaktioner gör i alla fall vad de kan för att påminna medborgarna om vilka politiker som var ansvariga för att hetsa mobben och som inte ville fälla Trump för hans hets till statskuppsförsöket. Annars är det påfallande att de stora nationella redaktionerna inte längre ställer några besvärande frågor till ledande Republikaner om det som hände den 6 januari.

En del vågar stå upp mot Trumpismen

Liz Cheney är en av få Republikaner som vågar stå upp emot Trump och hans anhängare inom partiet. Hon skriver i en artikel om vikten av att partiet håller fast i sina grundläggande värderingar och att konservatism innebär att man följer och litar på lagar.

Trump fortsätter att hetsa och underminera tilltron till valet och demokratin. Trots det vågar Cheney stå upp mot mobben och de hot som finns om att avsätta henne från förtroendeposter i kongressen och att rösta bort henne som kandidat inför kommande kongressval. Hon står stadigt i sin övertygelse om att Republikanerna måste välja en väg som styr bort från Trumps inflytande över partiet och dess kandidater.

En som möjligen ångrar att han smörat för Trump och fört ut hans lögner är Chris Ruddy, ägare av den högerorienterade tv-kanalen Newsmax. Ruddy vinnlade sig om att alltid vara mest lojal mot Trump och med det på sikt ta över Fox News position som favoritkanal bland republikaner.

Företaget som tillhandahåller röstmaskiner i olika delstater stämmer nu Ruddy för att det påståtts att deras röstmaskiner manipulerats för att missgynna Trump. De samtal som förts mellan Ruddy och familjen Trump om att Trumps skulle köpa eller bli delägare i tv-kanalen har också stannat av.

Den politiska kartan är förändrad på djupet

I veckan har det kommit nyheter om att det tyska Miljöpartiet är lika stort eller större än styrande CDU i opinionen inför valet i Tyskland. Den omsvängning de gjort för att vara en mittenorienterad, pragmatisk kraft har uppskattats av väljarna och belönas nu med stort stöd som kan ge rollen som parti nummer ett i Tyskland.

Det är såklart ett bakslag för Angela Merkels parti CDU och deras systerparti CSU som styrt Tyskland under stor del av efterkrigstiden. Vad som inte nämns på nyheterna är dock hur brutalt SPD, de tyska Socialdemokraterna, tappat i stöd och parkerat kring tio procent. SPD är urmodern för alla socialdemokratiska partier, inte minst i Sverige hade man de tyska socialdemokraterna som förebild när man skapade sitt parti.

På 90-talets andra halva var Socialdemokraterna en dominerande kraft i Europa och de flesta länderna i EU styrdes av regeringschefer som var socialdemokrater. Idag är det helt annorlunda.

Förändringen är också genomgripande i Sverige där Socialdemokraterna i valet 2002 hade nära 40 procent i valresultat och har sedan dess successivt halkat tillbaka och 2018 blev resultatet under 30 procent. Den strategi som S valde för 20 år sedan att närma sig Miljöpartiet och addera ca 5 procent väljarstöd till de 40 man redan hade har inte lyckats. Tvärtom har väljarna uppenbart ansett att andra partier bättre svarar på frågorna om framtiden. Det pris Socialdemokraterna fått betala för alla kompromisser och uppgörelser är en kraftigt minskad väljarbas.

Sverigedemokraternas framgång är odiskutabel med växande valresultat, uppburet av många tidigare S-väljare. Men även Moderaterna har förbättrat sitt väljarstöd och har oftare över än under 20 procent i valen. En tydlig förändring är att fler väljare befinner sig till höger på den politiska skalan såväl i Sverige som i Europa jämfört med för 20 år sedan.

Det nya parlamentariska landskapet är otacksamt på det sättet att det kräver omfattande kompromisser för att kunna regera. Tre partier går in i valåret med hjärtat i halsgropen när de alla ligger farligt nära fyraprocentspärren. Att de alla har ett stort behov att visa deras unicitet är uppenbart, men att göra det är mycket svårt. Att försöka rädda Miljöpartiet kvar vid makten genom att offra Bromma flygplats är det senaste utspelet från regeringen för att hjälpa MP klara riksdagsspärren.

Hur vill vi bo och arbeta i framtiden?

I veckan talade jag med en vän som sålt sin villa i Nacka. Sedan 2012 hade priset på huset mer än fördubblats. Det är ett talande exempel på hur marknaden för bostäder utvecklas – fler ser en framtid där man kommer att jobba hemifrån i ökad omfattning och vill därför bo större och närmare naturen.

Stockholm handelskammare har presenterat en undersökning om att fler kontorsarbetare vill jobba hemifrån cirka två dagar per vecka. Om det blir så i praktiken får väl verkligheten utvisa när smittspridningen ger med sig.

Att många söker boendemiljöer utanför städerna sätter press på den kommunala samhällsplaneringen, till exempel när fritidshus omvandlas till permanent bostäder och landsbygden befolkas. Löparö i Norrtälje är ett bra exempel på där den utvecklingen sker och debatten om vad som är möjligt, eller snarare omöjligt, att göra är intensiv.

Familjen Pensar som vill utveckla ön och sälja tomter har svårt att få gehör hos kommunen och har haft en rad möten med politiker på alla nivåer. Trots ett i grunden positivt gensvar från politiker i olika partier är det förtvivlat svårt att få bygga och utveckla sin egen mark. Löparö är ett exempel, men i kölvattnet av pandemin kommer det fler.

Ofta är inte avloppsnäten kring fritidshus säkrade för åretruntboende, utan det blir läckage ut i naturen med allvarliga effekter på vattnet. Vägarna är inte dimensionerade för en ökad trafik och samhällsservicen i övrigt är ofta nedlagd. Så pandemin kommer sannolikt tvinga kommunerna att revidera sina planer och ta höjd för en ökad efterfrågan på villor och boende på landsbygden när allt fler vill distansarbeta.

Biden fortsätter sin intensiv för att rusta upp USA

I sitt tal till kongressen lanserade president Biden en rad satsningar för att få fart på tillväxten och stärka hushållens ekonomi. Inte minst är det en rad genomgripande reformer kring stöd till familjer för barnomsorg och högskoleutbildning som nu presenteras och som hittills varit utopi i USA. Går de reformerna igenom är det en rejäl förändring av USA:s politik som Biden genomför. Demokraterna vet att det är kongressval i november 2022 och det är bäst att skynda sig för att genomföra politiken innan dess.

Amazon kommer inte undan besvärande frågor

De anställda på ett av Amazons lager i USA röstade nej till att införa kollektivavtal på arbetsplatsen. Beslutet är en seger för företaget som lagt stora resurser på att övertala de anställda att rösta nej och ett bakslag för facket, president Biden och Demokraterna som hoppades på ett annat utfall. Amazon är USA:s näst största arbetsgivare, har 1,3 miljoner anställda i världen och är ett företag många konsumenter har en relation med.

Som ofta är såna här frågor komplexa och Jeff Bezos, avgående VD för Amazon, betonade att utfallet inte skulle tas till intäkt för att företaget skulle ta lätt på villkoren för de anställda. Det finns förbättringar att göra betonade han efter att resultatet blev känt.

Stora bjässar som Amazon har anledning att ta till sig av den kritik som finns kring villkoren de anställda. Hela affärsidén bygger till exempel på att kunna transportera varor på vägar, järnvägar och annan infrastruktur som betalats med skatteintäkter. Företag som har en hög profil kring hållbarhet och samhällsansvar kommer bli hårt granskade för vad de bidrar med i form av tjänster, produkter, kundservice, villkor för de anställda och ansvaret för fungerande samhällen.

I USA pågår också en debatt inom Demokraterna om hur hårt de ska driva på i klassiska vänsterfrågor. Lärdomen efter åren med Trumps högerpopulism är att man inte bör lämna den politiska mittfåran om man vill ha stöd av breda folklager. Krafter inom Demokraterna hissar nu varningsflagg för att lämna center-left positionen alltför långt, till exempel genom att bli uppslukade av att driva fackets frågor.

Niklas Nordström

Dessa inlägg skrivs av mig, Niklas Nordström, och är mina personliga reflektioner kring aktuella frågor som diskuteras i nationella och internationella sammanhang. En blandning av texter och tankar om politik, samhällsförändringar, näringsliv och ekonomi.

Senaste inläggen

sv_SESV