Aim Thoughts

Aim Thoughts

Biden inför barnbidrag i USA

I det stimulanspaket för USA som nu är formellt antaget och rullas ut finns ett nytt inslag. Det handlar i praktiken om att man inför barnbidrag. Avsaknaden av riktade stöd till barnfamiljer har varit besvärande i ett land där barnfattigdom är en stor och svår fråga. Det är ett historiskt genombrott som har goda förutsättningar att överleva då det även hos socialkonservativa republikaner finns en förkärlek för reformer riktade till familjen.

Centralbanken har reviderat sina siffror över tillväxten i USA och spår nu att den kommer bli över sex procent tack vare att vaccinationerna går så snabbt och stimulanserna ger effekt. Det kommer självklart också att spilla över på Europa och ge draghjälp till vår återhämtning som inte går lika fort.

För Sverige och EU är det nu centralt att få fart på reformer som gynnar företagande och som investerar för tillväxt. Gapet till USA och Kina/Asien blir annars pinsamt stort i tillväxt och arbetslöshet. Här kommer det krävas stort tryck från fackförbund och näringsliv för att snabba på politikens beslutskraft.

Bitcoins position stärks

I kölvattnet av att centralbankerna runt om i världen trycker nya pengar har intresset för alternativa investeringar ökat. Bitcoins status växer därför alltmer när fler ser att de traditionella Fiatvalutornas värde stadigt minskar över tid. Företag som Tesla, Microstrategy och norska Aker går in tungt i Bitcoinoch Citi pekar på att internationell handel underlättas med en valuta som Bitcoin.

Oavsett vilket värde Bitcoin har och kommer att få öppnar det upp en helt ny värld med kryptovalutor som bygger på den digitala logiken av blockkedjor. Vi kommer att få se mycket fler exempel av det här slaget, som med stöd i den digitala transformationen utmanar dagens sätt att organisera och bedriva handel och investeringar.

Det ska bli intressant att se hur de svenska bankerna och aktörerna på finansmarknaden kommer att agera när omvärlden rör på sig så snabbt. När får vi se det första svenska börsbolaget av rang investera i Bitcoin?

Vad är planen för Stockholm?

Utvecklingen för Stockholm har under en tid varit allt annat än bra. Tillväxten ligger efter övriga Sverige och utflyttningen till både närområdet och övriga Sverige fortsätter. Bostadspriserna fortsätter uppåt och det blir allt svårare att hitta en bostad till rimlig kostnad. Besöksnäringen med affärsresenärer som normalt sett har möten, deltar i konferenser och mässor och privatpersoner som besöker museer, teatrar och går på restaurang, står stilla på grund av pandemin och lär inte komma igång ännu på ett tag.

Istället är det andra delar av Sverige som nu drar landets ekonomi framåt, inte minst med alla stora projekt i norr. Gott så – hela Sverige behöver jobb och tillväxt. Men vad är strategin för landets huvudstad? Sverige behöver en huvudstad som är attraktiv och kan erbjuda jobb, bostäder och stadsdelar med en bra livskvalitet. Kom ihåg att konkurrensen med andra stora städer i världen är stenhård när företag ska etablera sig och avgöra var de ska växa eller inte.

Det finns skäl för de ansvariga för Stockholms och Stockholmsregionens utveckling att vara oroade över den utveckling och de prognoser som nu gäller för låg tillväxt och ökande utflyttning. Här finns utrymme för initiativ från näringslivet som borde vara intressant för huvudstadens politiker.

Är ”mer pengar” svar på alla frågor?

I stort sett möter politiken alltid varje situation eller kritisk fråga med att berätta hur mycket pengar som satsats eller ska satsas på olika samhällsproblem. Samtidigt vet alla att det inte är så enkelt att ju mer pengar som avsätts desto bättre blir det. Tvärtom kan man ofta ifrågasätta om skattepengarna används på bästa sätt.

Det finns oerhört mycket data som ifrågasätter vad vi får ut av varje skattekrona, framför allt eftersom det skiljer en hel del när man jämför till exempel förskolor, skolor, sjukhus, såväl inom kommuner, mellan kommuner, mellan privata och offentliga utförare och så vidare.

När jag var kommunalråd i Luleå hade vi till exempel rejält högre kostnader för förskola och äldreboenden jämfört med genomsnittskommunen, utan att det gick att påvisa att kvaliteten var bättre. I Luleås fall är det framförallt lokalkostnaderna som avviker och slukar pengar som kunde gått till verksamheten istället. Så det finns potential att minska kostnaderna och ändå hålla en bra kvalitet.

Leif Östlings ordval om ”vad fan får jag för pengarna” landade fel givet den roll han hade, men det är likafullt en viktig debatt. Det kan inte vara så enkelt att varje fråga som debatteras landar i en tävling mellan partierna i hur mycket av skattebetalarnas pengar som avsätts när alla vet att det inte är så enkelt. Det är inte seriöst att påstå att med den satsning parti x eller y förespråkar kommer det snabbt bli fler soldater, poliser, lärare, läkare eller något annat.

Mest oroande nu är tävlingen om mer pengar till sjukvården. Svensk sjukvård har två huvudsakliga problem – tillgänglighet och produktivitet. Inget av dem blir avhjälpt enbart med mer pengar utan det kommer istället krävas nya former att leda, organisera och bedriva sjukvård om de två problemen ska lösas.

Här finns stort utrymme för civilsamhället och näringslivet att ställa krav och visa vägen på hur våra skattemedel kan användas mer effektivt och ändå hålla kvalitet. Sverige har trots allt ett högt skattetryck jämfört med andra länder och då är det extra viktigt att säkra att pengarna används på mest effektiva sätt.

Biden har satt fart på USA:s återhämtning

Det som nu sker i USA spiller över på hela världen med ökad tillväxt och kan trycka tillbaka arbetslösheten. President Biden och många andra politiker som var med under den förra krisen lärde sig att det krävs rejäla satsningar och stimulanser för att komma ur en recession. Nu agerar man efter den lärdomen och det ska bli oerhört intressant att se när man jämför utfallet mellan de kriserna och vilken effekten blir för hushåll och samhälle.

Vad är då planen för EU och Sverige? Det finns avsatta medel i den europeiska budgeten och staten har hittills varit aktiv med att sätta in åtgärder för att hantera akuta krisen.

Men vad är satsningarna som ska ge oss en långsiktig positiv utveckling för landet? Nu börjar arbetslösheten närma sig 10 procent och det kommer alarmerande nyheter om att långtidsarbetslösheten stiger. Så för Sverige återstår ännu mycket innan vi kan jämföra oss med den satsning som sker i USA. Även här borde intresset från landets politiker vara stort att höra vad näringslivet vill göra för att få ner arbetslösheten och få fart på ekonomin. Annars riskerar vi att sätta många unga och utrikesfödda på undantag under många år framåt.

När ska arbetslösheten bli den stora frågan?

I skuggan av all debatt om vaccinationen finns en fråga som kommer ha stor betydelse för landets och Europas utveckling de närmaste åren. Arbetslösheten når nya nivåer och kryper obehagligt nära tio procent. Det är framförallt unga och utrikesfödda som tar stryk när arbetslösheten drar iväg uppåtSverige har ingen smickrande position i ett EU-perspektiv där vi ligger i den övre delen bland medlemsländerna när det gäller såväl ökningen som den totala nivån av arbetslösheten.
 
Än så länge har inte politiken adresserat allvaret i denna fråga, men det är dags för det nu. Det finns ett stort utrymme för politiker lokalt, regionalt, nationellt och i EU att genomföra åtgärder som tar ner arbetslösheten och främjar tillväxten. Det är uppenbart att den smäll som besöksnäringen och handeln fått kommer vara mycket besvärande för att få bukt med arbetslösheten. Den inkörsport till arbetsmarknaden som är viktig för unga och utrikesfödda är inte lika självklar så länge pandemins effekter håller i sig. Att resandet, affärsmöten och det sociala livet tar fart är helt centralt för att dessa stora branscher ska kunna bidra med fler jobb.  Offensiva investeringar som främjar jobb och tillväxt behöver komma högre upp på agendan.
 
Näringslivet måste bidra med entreprenörskap och genomförbara idéer som kan få stopp på ökningen av arbetslösheten och på sikt vända den nedåt. Sveriges välstånd bygger på att människor har ett arbete och en permanentad arbetslöshet kring tio procent kommer att vara förödande för landets och hushållens ekonomi. En sak är säker och det är att vi inte kan göra som vanligt och bara hoppas att det löser sig. Hittills har nämligen varje större kris gjort att Sverige efteråt har en ny permanentad högre nivå av arbetslöshet.

Hur ser livet ut i staden i morgon?

Pandemin har gjort att mycket av det vi tidigare förknippade med livet i staden inte längre gäller. Kontorsarbetare har sedan länge till stor del jobbat hemifrån och restriktionerna för restauranger och handel har gjort att kvällslivet ser helt annorlunda ut. Vilka bestående förändringar kommer vi att kunna se när pandemin är över?
 
Många saker kommer vi garanterat ta med oss när det gäller hur vi umgås. Jag har själv provat på att sitta i kontorslandskap och vet att virus spreds snabbt i den miljön. Sannolikt kommer till exempel den typen av arbetsplatser bli mer ovanlig. Hur många företag kommer permanent ha arbetskraften helt eller delvis på hemmaplan framöver? Säkert en hel del då det finns många uppsidor av att jobba på det sättet såväl för företag som individ.
 
Hur staden kommer se ut framöver lär vara huvudbry i stadshus runt om i världen. Tidigare magneter som New York, San Francisco/Silicon Valley och London har fått se att många nu lämnar de miljöerna och flyttar till andra platser. Även Stockholm haltar.
 
Redan har städer runt om i Europa inlett ett arbete för att göra staden mer grön och öppen, underlätta för gående och cyklister på bekostnad av trängseln i kollektivtrafiken, hitta en alternativ användning av lokaler som blir tomma efter pandemin och mycket annat. Jag har själv reagerat på att Vasastan, där jag bor idag i centrala Stockholm, med sina dryga 70 000 invånare saknar viktiga ytor och lokaler för att kunna idrotta eller bedriva föreningsverksamhet. Sånt behöver förändras i den moderna staden om det ska vara attraktivt att bo här framöver. Det finns redan en stark trend att lämna Stockholm till förmån för andra städer på pendlingsavstånd eller stadsnära landsbygd.
 
Det kommer krävas en hel del samarbete mellan kommunerna, näringslivet och fastighetsägarna för att klura ut hur det framtida samhället ska se ut för att fortsätta vara attraktiva. Likaså hur trafiksystem, elnät och IT-infrastruktur måste vara utformade för nya boendemiljöer, arbeten och resmönster. Pandemin kommer ge oss kunskap som vi inte bad om, men som nu ändå har fått, om hur livet kan se ut när vi tvingas ställa om. Här finns stort utrymme för oss som arbetar med public affairs för att skapa nya former för samarbete mellan aktörer i offentlig och privat sektor för att möta de förändringar vi står inför.

Ljuset kommer från norr

När jag var kommunalråd i Luleå sa jag ofta att svaret på klimatfrågans lösning finns i norra Sverige. Där finns metaller som är nödvändiga för att bygga elfordon, batterier, solceller och annat som är förutsättningar för omställning. Skogen som kan ersätta plast som material och olja som drivmedel. Elenergin från vattenkraft och vindkraft finns där också, som behövs för elektrifieringen av samhället när kol och olja fasas ut. Inte minst finns i norra Sverige ett enormt kunnande om hur man verkar i ett tufft arktiskt klimat för att få industri och samhälle att fungera.

På senare år har detta bevisats gång efter gång med de mest spännande industriprojekten i Europa och nu senast i veckan när H2 Green Steel med ett nytt klimatsmart stålverk ska etableras i Boden kommun. Vi talar om en satsning som direkt och indirekt skapar 10 000 nya jobb.

Så alla gamla föreställningar om att jobben finns i storstäderna och södra Sverige ställs på ända. Nu behöver företagen skaffa en tillväxtstrategi för etableringar i det expansiva Norrland och söka sig norrut för att säkra kompetensförsörjningen i de mest spännande klimatprojekten vi har i vår tid. Här finns det anledning att lära av fastighetsbranschen som jag hade förmånen att jobba med som kommunalråd när de insåg fördelarna att verka i Norrland. De övertygades av oss ledande röster från Norrland om kraften i tillväxten och lönsamheten i att investera i norr.

Fokus på vårt växande behov av elektricitet

Med H2 Green Steels (H2GS) etablering i Boden bekräftas än en gång att det inte kommer att finnas något elöverskott i norr. Alla de stora industriprojekten kommer ta den el som finns och mycket mer i anspråk. Bara H2GS kommer att behöva 12 TWh per år vilket är nästan allt som Luleälven producerar. Det kommer med andra ord krävas väsentligt mer elektricitet än idag, minst 50 procent eller kanske ännu mer. Likaså måste politiken ta itu med de orimligt långa tillståndsprocesserna för att bygga industrier och elnät. Annars kommer klimatomställningen inte kunna förverkligas.

Jag hoppas den pågående debatten nu kan sluta att handla om det politiska spelet och istället fokusera på hur landet ska försörjas med fossilfri el både nu och på lång sikt. De flesta begriper att det kommer behövas såväl vattenkraft, vindkraft som kärnkraft om vi ska klara elförsörjningen. Därmed borde det inte göras så mycket partipolitik av hur elektriciteten produceras. Internationellt pågår en annan mer nyanserad debatt där bland annat Bill Gates engagerat sig djupt i klimatomställning och forskning för att få fram fossilfri el via kärnkraft.

Niklas Nordström

Dessa inlägg skrivs av mig, Niklas Nordström, och är mina personliga reflektioner kring aktuella frågor som diskuteras i nationella och internationella sammanhang. En blandning av texter och tankar om politik, samhällsförändringar, näringsliv och ekonomi.

Senaste inläggen

en_USEN