Aim Thoughts

Aim Thoughts

Ljuset kommer från norr

När jag var kommunalråd i Luleå sa jag ofta att svaret på klimatfrågans lösning finns i norra Sverige. Där finns metaller som är nödvändiga för att bygga elfordon, batterier, solceller och annat som är förutsättningar för omställning. Skogen som kan ersätta plast som material och olja som drivmedel. Elenergin från vattenkraft och vindkraft finns där också, som behövs för elektrifieringen av samhället när kol och olja fasas ut. Inte minst finns i norra Sverige ett enormt kunnande om hur man verkar i ett tufft arktiskt klimat för att få industri och samhälle att fungera.

På senare år har detta bevisats gång efter gång med de mest spännande industriprojekten i Europa och nu senast i veckan när H2 Green Steel med ett nytt klimatsmart stålverk ska etableras i Boden kommun. Vi talar om en satsning som direkt och indirekt skapar 10 000 nya jobb.

Så alla gamla föreställningar om att jobben finns i storstäderna och södra Sverige ställs på ända. Nu behöver företagen skaffa en tillväxtstrategi för etableringar i det expansiva Norrland och söka sig norrut för att säkra kompetensförsörjningen i de mest spännande klimatprojekten vi har i vår tid. Här finns det anledning att lära av fastighetsbranschen som jag hade förmånen att jobba med som kommunalråd när de insåg fördelarna att verka i Norrland. De övertygades av oss ledande röster från Norrland om kraften i tillväxten och lönsamheten i att investera i norr.

Fokus på vårt växande behov av elektricitet

Med H2 Green Steels (H2GS) etablering i Boden bekräftas än en gång att det inte kommer att finnas något elöverskott i norr. Alla de stora industriprojekten kommer ta den el som finns och mycket mer i anspråk. Bara H2GS kommer att behöva 12 TWh per år vilket är nästan allt som Luleälven producerar. Det kommer med andra ord krävas väsentligt mer elektricitet än idag, minst 50 procent eller kanske ännu mer. Likaså måste politiken ta itu med de orimligt långa tillståndsprocesserna för att bygga industrier och elnät. Annars kommer klimatomställningen inte kunna förverkligas.

Jag hoppas den pågående debatten nu kan sluta att handla om det politiska spelet och istället fokusera på hur landet ska försörjas med fossilfri el både nu och på lång sikt. De flesta begriper att det kommer behövas såväl vattenkraft, vindkraft som kärnkraft om vi ska klara elförsörjningen. Därmed borde det inte göras så mycket partipolitik av hur elektriciteten produceras. Internationellt pågår en annan mer nyanserad debatt där bland annat Bill Gates engagerat sig djupt i klimatomställning och forskning för att få fram fossilfri el via kärnkraft.

Pandemins effekter på vår psykisk hälsa

Jag har väntat på att det ska bli en diskussion om vad pandemins konsekvenser blir för vårt mående, den psykiska hälsan, efter att vi levt isolerade med det normala satt på undantag under en längre tid. Nu börjar den dyka upp och det som oroar är att det visar sig vara unga människor som tagit mest skada av isolering och den oro som pandemin skapar.

Jag tycker det är bra att den här frågan nu lyfts både i Sverige och internationellt eftersom de unga till stor del saknar en röst som talar för dem. Jag ser fram emot att, när vaccinationen rullat igång på allvar och pandemin klingar av, det kan bli fokus på reformering av vården, såväl traditionell sjukvård som för psykisk ohälsa. Det vore förödande om långa kötider och utdragna utredningar skapar bestående skada för en hel generation. Det som är mest obehagligt är att självmorden riskerar öka om inte hjälp sätts in i tid.

Hållbarhet handlar även om bra sociala villkor

Under en tid har hållbarhet varit en stor och växande fråga i hela samhället och inte minst i näringslivet. Många förstår att det handlar om klimat och miljö, men hållbarhetsfrågan är mycket bredare än så. Agenda 2030 som många följer har till exempel tydliga krav på att de sociala villkoren för människor är högt prioriterade.

Den svenska modellen med kollektivavtal är ett enkelt sätt för företag att uppfylla de sociala villkoren och frågorna i sitt hållbarhetsarbete. När ett företag som Foodora nu tecknar kollektivavtal med Transportarbetareförbundet för sina cykel- och mopedbud och ger sina anställda schyssta villkor är det därför ett stort genombrott för en hel bransch.

Att bryta ny mark är såklart inte enkelt för någon av parterna, men nu har de gått före och fler lär följa efter. För oss om jobbar som rådgivare inom public affairs är detta en stor och viktig fråga som vi tar upp när frågor om hållbarhet diskuteras. Kollektivavtalen är ett enkelt och smart sätt att uppfylla de mål och krav som frågan kräver. 

Energipolitiken en allt viktigare fråga

I förra veckans nyhetsbrev skrev jag om bristen på elektricitet och hur det politiska spelet eroderat svensk energipolitik. Ibland behövs en satir som den ”Svenska Nyheter” bjöd på härom dagen för att nå ut brett med en svår och viktig fråga. Först förklaras de fantastiska möjligheter vi har i Sverige för att minska klimatpåverkan när de stora industrierna i norr ställer om malm- och stålproduktion från kol och olja till elektricitet och vätgas. För att göra den omställningen krävs enorma mängder elektricitet som vi inte i nuläget kan få fram med dagens energipolitik. För det andra så är det riktigt bra satir som klär av det motstånd som uppstår direkt när vindkraft ska byggas. Jo vindkraft är bra, men inte här hos mig där jag bor.

Jag är fortfarande förvånad över hur kortsiktig debatten om energipolitiken är. Att politiker och journalister lätt fångas av det politiska spelet kan jag förstå, även om det inte är ett vettigt sätt att hantera en så stor och viktig fråga som landets framtida elförsörjning. Men tafattheten finns också hos näringslivet trots att det samtidigt planeras för en omfattande elektrifiering av basindustri, transportsektorn, tjänstesektorn och så vidare.

När företrädare för regering och opposition drabbar samman handlar samtalet om hur elektriciteten från norr till söderut ska säkras med nya elnät, men problemet är att dagens överskott av elektricitet i norr kommer att vara borta om 10-15 år. De planer som Hybrit och LKAB har för sin framtida produktion gör att allt överskott i norr och långt mer därtill försvinner. Det måste fram minst 50 procent mer elektricitet än vad Sverige producerar i dag och den kunskapen och insikten måste snabbt etableras hos våra ledande politiker och journalister om den framtida elförsörjningen ska kunna debatteras på ett korrekt sätt.

Amerika blir inte av med arvet efter Trump så lätt

Veckan har handlat mycket om den pågående riksrätten i USA mot Trump där en majoritet i senaten ville fälla honom, men det var ändå inte tillräckligt många röster för att nå hela vägen. Det är svårt att ta in hur omfattande hotet mot demokratin i USA är. Även om Trump inte längre är president har åren med honom gett luft åt individer och grupper som har en enorm ilska mot förtroendevalda, journalister, myndigheter, media och alla andra som de anser sviker deras högerpopulistiska agenda. USA har en svår tid framför sig där de behöver få stopp på det hot mot demokratin som pågår och överbrygga de klyftor som landet har drabbats av.

För Trump finns det anledning att vara försiktig med att triumfera över det faktum att han inte blev fälld.Nu väntar en rad strider med rättsväsendet som rör såväl hans affärer som privata förehavanden. Advokaterna i USA lär ha att göra med alla rättsprocesser som väntar, men Trump själv är nog mest sugen att ge sig ut på turné för att hämnas på alla republikaner han anser svikit honom och stulit hans presidentskap.

Flygets omställning pågår

Resandet behöver komma igång så snart det bara går när vaccinationerna gett flockimmunitet. Det minimala resandet det senaste året har skapat enorma konsekvenser globalt och besöksnäringen står i det närmaste helt stilla. Konsekvenserna över hela världen med företag som går i konkurs och människor som förlorat sin inkomst är förödande. Jag vandrade själv genom Gamla Stan i Stockholm häromdagen, och det var en sorglig syn att se – stängda butiker, kaféer, restauranger och hotell. Det är oerhört många företagare som har det tufft och många jobb som är borta.

Flyget har under en lång tid arbetat för att bli mer klimatsmart och nyligen kom nyheten att British Airways ska blanda in biobränsle i sina långdistansflygningar. Liknande initiativ pågår i Sverige där elflyg utvecklas.

Vi är ett land som ligger avsides både för oss som bor här när vi ska ut i världen och för alla vi vill ska besöka oss som affärsresenärer eller turister. Svensk ekonomi är beroende av att vi har turister som besöker oss som skapar jobb och tillväxt. För det behövs en livskraftig flygindustri och vi behöver flygplatser likt Bromma också i framtiden.

Du är inte galen om du pratar med dig själv

Man brukar säga att skälet att man pratar för sig själv är att man då får de bästa svaren. Så kan det ju vara, men det är också sunt att göra det och styra tankarna i banor som är mer positiva om sig själv. Jag har på senare tid övat att tänka positivt om saker och frågor som jag måste hantera och livet blir onekligen lättare att leva ju snällare och mer uppmuntrande tankarna om en själv är. Det kan nog behövas om vi också framöver kommer jobba mer hemifrån och vara ensamma stora delar av arbetsdagen.

Elbrist i Sverige – hur hamnade vi här?

En gång i tiden hade Sverige ett system av elproduktion som gjorde omvärlden avundsjuka. Mixen med kärnkraft i basen kombinerat med vattenkraft som ger en blandning av basproduktion och reglerkraft gjorde att elproduktionen alltid stämde överens med behovet.

Men efter att energipolitiken de senaste 20-30 åren hanterats som ett verktyg för att sy ihop regeringsunderlag har Sverige inte längre en elproduktion och ett elnät som ger stabil och säker försörjning till hushåll och företag. Nyheterna avlöser varandra om den än mer absurda situationen efter den andra där till exempel kommuner och regioner inte kan sätta igång bostadsbyggen, etablera laddstolpar för elfordon eller bygga ut spårbunden kollektivtrafik för att det inte finns elektricitet. Det finns industrier som får nej på att växa eller elektrifiera sin verksamhet för att det inte finns utbyggda elnät.

Exemplen är alltför många för att de ska vara anekdoter. Istället bildar de ett dystert mönster där Sverige inte längre har en elproduktion och ett elnät som kan möta det växande behov som finns. Prognoserna för Sveriges framtida behov av elektricitet säger att vi måste öka produktionen med 50 procent eller ännu mer.

Det som är riktigt illa är att den situation vi har är helt och hållet skapad av politiska beslut av regering och riksdag. Kostnaderna för energipolitiken är enorma i form av subventioner och skatter som drabbar hushåll och företag, och som ska kompensera avvecklingen av kärnkraften. Om Sverige hållit fast vid den energimix https://www.svensktnaringsliv.se/sakomraden/hallbarhet-miljo-och-energi/sluta-se-de-olika-energislagen-som-varandras-fiende_1162487.htmlsom tjänat landet så väl så hade vi haft en gyllene sits idag. Vi behöver en radikal kursändring av energipolitiken, till en som är realistisk och kostnadseffektiv och som ser till att vi har elektricitet när behovet finns.

Vaccinet måste även nå Afrika

Det är helt centralt att vaccinationen går snabbare och smidigare än hittills i Europa om vi ska få bukt med viruset. Men eftersom det är en pandemi och viruset finns över hela världen måste också vaccinationen nå ut till människor globalt. Inte minst riskerar Afrika att återigen hamna sämst till när det blir kris. Det kan vara så illa att flockimmunitet med hjälp av vaccin inte kommer att vara uppnått i Afrika förrän 2024, med enorma konsekvenser för människor och samhälle.

Afrika var på väg uppåt innan pandemin, med klart förbättrade förutsättningar för barn att gå i skola och alltfler som lämnade fattigdomen. Besöksnäringen är viktig också för jobb och tillväxt i Afrika, men kommer få svårt att växa om inte viruset kommer under kontroll. Likaså finns stora risker att viruset muteras och får ny global spridning om inte Afrika får hjälp att snabba på vaccinationerna.

Niklas Nordström

Dessa inlägg skrivs av mig, Niklas Nordström, och är mina personliga reflektioner kring aktuella frågor som diskuteras i nationella och internationella sammanhang. En blandning av texter och tankar om politik, samhällsförändringar, näringsliv och ekonomi.

Senaste inläggen

en_USEN